Först var jag lite emot att Andrea skulle ha en gå-stol, har hört att barn som sitter i en sån lär sig gå senare och att de går på tå. Men så fick vi låna en gå-stol av Andreas kompis Herman, som för övrigt gick innan han var elva månader, och Andrea gillat stolen skarpt. Nu har hon fått lite snits på hur hon ska sätta fart, så nu är det fullt ös framåt ända tills det kommer en vägg eller stol eller nåt annat i vägen. Hon är helnöjd, studsar och gör glädjetjut när hon far fram. Jag tror att huvudsaken är att hon inte sitter i den hela tiden, hon är på golvet och leker minst lika mycket.
1 kommentar:
Gullunge... det är klart du ska ut och gå lite, så mycket sprattel i benen som du hade senast! Puss på er!
Skicka en kommentar